Institutionen för biologisk grundutbildning

Denny Bergerholm

Denny hoppas att fler döva väljer universitetsstudier

Att arbeta med forskning är Denny Bergerholms mål med karriären. Han har läst biologi i många år men hans funktionshinder som döv försvårar studierna. För att klara av den ekonomiska situationen arbetar han idag som föreningskonsult och har också uppdrag som lärare på dövskola. I sin undervisning har han stor nytta av sina biologiska kunskaper. Men än lever drömmen om en forskningskarriär…

Denny kommer från Huddinge men bor sedan 1996 i Uppsala. Han flyttade hit i samband med att han började sina studier, på det dåvarande Matematiskt -naturvetenskapliga programmet. I början av studietiden hade Denny problem med att få teckenspråkstolkar som kunde ge honom den hjälp han behövde. Teckenspråkstolkarna var inte tillräckligt kunniga men Denny kämpade på. Han blev så småningom erbjuden skrivhjälp och kurskamrater ställde upp och förde föreläsningsanteckningar åt honom, vilket fungerade bra. På en kurs där huvudföreläsaren endast talade engelska och Denny var tvungen att skriva tentan på engelska blev det dock för svårt och Denny klarade inte den kursen.

– Universitetet borde till att börja med endast anställa certifierade teckenspråkstolkar. Informationen till alla föreläsare och gästföreläsare borde också förtydligas; döva har rätt att få uttrycka sig på språk som de behärskar. Lärare kan därmed inte kräva att döva ska besvara engelska frågor på engelska under tidspress.
Han tycker ändå inte att han blivit särbehandlad på grund av sitt funktionshinder under utbildningen och anser att de flesta lärare och annan personal tog emot honom positivt.

På institutionen för medicinsk cellbiologi och avdelningen för neurobiologi gjorde Denny sitt examensarbete. Där utförde han en experimentell studie av värmestress i hjärnan och kliniska fall av ryggmärgsskador. Under arbetet fick han känna på hur man arbetar i en forskarmiljö och han fick också testa på att arbeta självständigt.

Under studietiden hade Denny ett trevligt umgänge med andra kurskamrater. Oftast fick han i samtal med kurskamrater skriva konversationslappar. Grupparbeten och diskussioner var svåra att göra bra.
- Det blev ofta missförstånd och diskussionerna blev dåliga då det hela tiden krävdes teckenspråkstolk.
Idag har Denny inte så mycket kontakt med sina tidigare kurskamrater, han trivs bra bland döva vänner.
- Jag hoppas att fler döva väljer att fortsätta läsa på högre utbildningar särskilt inom det naturvetenskapliga området så att jag får fler akademiska vänner att prata med om naturvetenskap. Det är lättare att diskutera på djupet på vårt eget modersmål, teckenspråk.

Idag när Denny inte arbetar som föreningskonsult eller lärare så försöker han fullfölja sin C-uppsats för att kunna få ut en magisterexamen. Men han har annat att göra också, med ett hus som håller på att renoveras och med en dotter plus ett till barn som är på väg finns det sysselsättning. Men Denny har inte gett upp sin utbildning hittills och hans mål är att efter C-uppsatsen försöka gå vidare med en forskarutbildning.

Madelene Törnqvist